På kvällen sedan väntar ett otroligt håll-i-gång. Först har Sverigebekantingen och Norge-proffset Fredrik "Zorro" Åhlberg styrt grill och pilsner på Hotell Gillet. Dit väntas ett antal celebra besök, från såväl långtbortifrån som nära. Martin Rydell, på blogg känd som sportchef i UB Flames är endast en av de utsocknes att sluta upp. Det kommer att bjudas på en del promille, skvaller och säkert en hel del garv.


Grisfest och ett vackert adjö
En mycket intressant helg väntar. Vad fredagskvällen bjuder på rent specifikt vet jag inte riktigt men bra blir det nog. "Grisfesten" innehåller ju ett större antal evenemang, och i morgon på dagen kan ni bege er förbi Hökartorget där Köpings IBF kommer att hålla till för att visa upp sin verksamhet. Undertecknad och "Nisse Bäh" kommer att hålla ställningarna ganska tidigt, och storstjärnorna Thomas Norman och Alexander Jaska kan ni träffa iförda matchtröja vid halv 2.
Vi hoppas stort på vädret.
Missa för allt i världen inte onsdagens sportnytt (första inslaget) där Emir Bajrami intervjuas av Dusan Umicevic. Riktigt bra klipp.
Nu går vi till helg med en av de vackraste och mest hjärtskärande historier på bra lång tid.
José Mourinho blev kung i Inter sin egen väg. Precis som han blev kung i Chelsea och kung i Porto. På två år förvandlade "the Special one" galna Inter som osat förlorare en bra lång tid till mästare över Europa. Han gjorde det med skyttekungen Eto'o på kanten, hånade reserver som Wesley Snejder och Walter Samuel och äldre karlar som man trodde passerat bäst-före som Javier Zanetti och Marco Materazzi. Den stora hjälten i finalen blev den i unga år Sylvester Stallone-like Diegon Milito som innan säsongen spenderat hela sin europa-karriär i Zaragoza och Genoa. Sannerlige n inga storlag.
Diego Milito? Sylvester Stallone?
När då det blir dags för Mourinho (som är briljant i alla avseenden!) att ta avsked från Milano för att bege sig till Florentino Perez skruvade livsverk Real Madrid så är det som om en laddad scen från OC spelas upp. Den vackre, sköna och framgångsrike Marissa Cooper (José Mourinho) lämnar slumområdet med att säga adjö till den brokige, trubbige gangstern Ryan Athwood (Marco Materazzi) med allt annat än en fläckfri bakgrund. När sedan Marissa (Mourinho) hoppar in i den ståtliga limousinen som ska ta henne till större uppdrag, ära och berömmelse hinner hon knappt öppna den för limousiner obligatoriske jordnötspåsen innan hon säger åt chauffören att dröja, stormar ut och sätter fart mot Ryan som deprimerad står lutad mot en stenmur.
Där vid stenmuren förenas de en sista gång, och inser att det avskedet är det oundvikliga. Sedan åker Mischa till sitt nya liv i sus och dus, medan Ryan får knega på bakgården. Ett fantastiskt klipp på alla sätt och vis. Även fast jag inte på fullaste allvar jämför Mischa Barton (framförallt inte i OC-form) rent utseendemässigt med Mourinho.
Nu återstår det att se ifall José får ihop världsstjärnorna på sam ma vis som Nerazzurris slashasar. Men får han det får de katalanska rättshaveristerna, och övriga fotbollsvärlden se upp rejält.
Känner jag mitt ölsinne rätt så hörs vi framåt söndag kväll. Avslutar med några fler "Lika som bär" på Arboga Södra-manér. Trevlig helg!
Marissa Cooper (Mischa Barton)? José Mourinho?
Marco Materazzi? Ryan Atwood (Benjamin McKenzie)



Comments
RSS feed for comments to this post